malansnyaliv

Är nyss hemkommen från bio. Har varit på Tintin med mina kusiner Mattias och Jennifer, samt Jennifers kille Fredrik.
Bjöd Mattias som nyligen fyllt år.
Var kul att göra något tillsammans. Det var längesen.
Filmen var helt ok. Måste säga att den var otroligt bra gjord. Jisses va mycket detaljer. Ibland var det nästan så man tyckte vissa saker såg verkliga ut.

Kände mig som jag var en pensionär när vi åkte hem. Det var så tomt på alla gator och jag var alldeles förundrad. Haha! Inte direkt ofta jag är ute på vift så sent på vardagarna nu för tiden ;)

Har hänt lite av varje dom sista dagarna.
Robban kom hem igår efter en lång helg borta från oss. Var skönt att bli fulltaliga igen. Vi saknade honom medan han var borta.
Han hade haft en kanonresa i London med killarna från jobbet. Dom hann nog med allt. Pubrunda, fotboll, sightseeing, shopping mm.

Någon timme efter han kommit hem igår drog jag till Ullared för bl a lite julklappsshopping. Fick klarat av del men någonstans inne på leksaksavdelningen fick jag någon form av torgskräck?!
Fick svår huvudvärk, hade jättesvårt att fokusera på vad jag skulle göra, hade en jobbig känsla av att hela omgivningen gungade som om kag var på en båt, tyckte det var folk ÖVERALLT och det kändes som jag gick bland samma hyllor hela tiden utan att kunna fokusera på vad jag skulle leta efter.
Så väl hemma kändes resan lite misslyckad bara för jag inte fick klarat av det viktigaste jag skulle fixa.

Har kännt av sånt här tidigare och just på GeKås. Det var förra sommaren tror jag.
Men värst var det nog när jag var gravid. Då fick jag två panikattacker. En gång inne i Nordstan vid jul. Jag stod utanför Hemköp och väntade på Robban som köpte något. Vi skulle möta upp hans bror med familj för lite shopping.
Precis då, när vi bara hade varit fär inne i knappt en kvart kom det över mig. Huvudvärk, gungningen av omgivningen, känslan av att inte kunna andas ordentligt, svettningar och alla dessa människor som bara bara rusade stressat förbi en. Fick hasplat ur mig till Robban att jag var tvungen att ta mig därifrån, hem med en gång. Jag fixade verkligen inte att vara kvar där.
Jag minns att det värsta släppte så fort jag åkte upp i hissen till parkeringshuset.

Andra gången var när jag var så gott som höggravid. Det var februari och båtmässa. Jag var där med Camilla, Niklas och Niklas bror Jonas.
Vi hade gått runt hela stället och var då på övervåningen där alla detaljhandlar höll till. Det var trångt, riktigt trångt, gräsligt varmt och jag hade så ont från min foglossning att jag nästan inte klarade av att gå mycket mer.
Kände av att det var på gång och tog mig fram till Camilla och sa att jag måste åka hem för jag klarar inte mer. Paniken närmade sig mer och mer och till slut brast det när jag stod där bland allt folk. Jag började gråta och nästan hyperventilerade.
Dom tog ut mig till någon slags entre där det fanns toaletter och några soffor. Satt där en stund och fick sedan lugnat ner mig.

Men det har iaf inte varit lika allvarligt efter graviditeten med sånt här som dom två gångerna under tiden. Och jag tänker aldrig utsätta mig för sådana galna folksamlingar om jag blir grabid igen.
Det konstiga i detta är att jag aldrig kännt av sådana känslor innan jag blev gravid. Dom om det var det som utlöste något i mig?!

Menmen... Det var ju inte ens det jag skulle skrivs om och nu är klockan mkt.
Vilmer fick iaf lite nya kläder varav en röd pyjamas med Elmo från Sesame Street. Den skulle han ha på sig när han kom hem från förskolan idag och har vägrat att ta av sig den för en förtvätt. Haha!
Sen inhandlades det lite smått och gott. Ska se ifall jag kan fota favoriterna imorgon.

Vi hade iaf en mysig första advent. Vi (jag) bakade lussekatter på förmiddagen. Sedan var jag, Vilmer och Camilla med barnen i vår närmsta kyrka för att sjuna in julen. Väldigt stämningsfullt och mysigt. Hela kyrkan var full av folk och såklart massa barn.
Efteråt tog vi oss hem till oss för adventsfika med glögg, lussekatter, mjuka och hårda pepparkakor och julmust.
Även mamma, Kai och Maria med barnen kom. Mysigt men med lite inslag av en elak Vilmer som slog sina kusiner.
Han tycker det är så kul att ha alla hemma hos sig så han jagar upp sig nåt så in i bänken. Springer runt och tjuter som en tok. Men till slut slår det över och någon får sig en känga av honom. Ibland är det för någon leker med HANS saker eller så behöver det inte vara något alls som orsakat det. Tråkigt är det i vilket fall som helst. Jag är iaf tacksam att det inte är så ofta som detta händer längre. Tycker synd om tjejerna som får puttarna eller smällarna :(
Men som sagt, det blir bättre. Och det är iaf lite skönt!

Ne nu måste jag sova. Godnatt!