malansnyaliv

Livet förändras var jag än går och det kommer kanske inte alltid va' vi två Bara så länge det finns stjärnor över oss så bara så länge våra hjärtan klarar av att slå

Släpp loss barnen det är vår!

Jag önskar bara att jag kunde gå så jag kan springa iväg från mamma också! Då hade allt vart perfekt!

så söt han är, jag tror jag svimmar. Härligt att han gillar solbrillorna, eller gläsögonen som jullan säger.

Hahha, vilken sötis och va fin han är i brillorna! Många härliga bilder har du i bloggen, men jag väljer och lägga kommentaren här! Ja, tänk om de hade kunnat springa i väg från en nu när det är vår...kanske tur att det går lite segt på lära -sig-gå fronten, så att man får en lugn vår. Lova har tagit sina första steg´och är stabil när hon står utan att hålla i nåt, men hon har långt kvar till fullfjädrad promenerare som sin mamma;) Kramar