Vilmer
Tycker det är en passande rubrik eftersom det känns som det är tusen saker jag vill berätta om just Vilmer.
Ju längre tiden går desto mer imponerad och faschinerad blir jag av vår älskade lille pojk =)
Att han med råge har kommit in i trotsåldern kan vi ta lite längre ner i inlägget.
Men det känns som han dagligen gör och säger saker som får oss att säga "Wow, när och hur lärde du dig det där egentligen?" :)
Orden fullkomligen bara sprutar ur munnen på honom nu. Väldigt få tvåordsmeningar fortfarande men vad gör det?! Man förstår ju honom nästan jämt ändå :)
Det största som har hänt sen sist är ju ändå att han har kissat på pottan. Tjoho!
Efter kusin Julia och Calle var här förra fredagen och Julia kissade på Vilmers potta har han blivit besatt av den. Pottan alltså. Tjatat i flera dagar om att "kissssa" och går in till pottan i badrummet. Så där har vi nu spenderat flera timmar tror jag. Haha! Och det är ju på hans vilkor vilket är jättekul.
Nu är det ju inte nödvändigt att han ska börja potttränas men det är så himla kul att han äntligen tycker det är lite kul med pottan och att han faktiskt vet vad man gör där.
Åh...vad retfullt! När Vilmer gör och säger saker tänker jag "det här måste jag skriva i bloggen" och nu när det gått så lång tid sen sist jag skrev har jag redan glömt massa saker.
Det är därför bloggen är så bra och ha. Den är en grym dagbok att backa tillbaka till när det är saker och datum man glömt av.
Må inte vara några livsviktiga framsteg som har hänt som jag glömt av men sådana där små härliga saker som förgyller vardagen.
Förskolan trivs gubben i riktigt bra. Han har denna veckan haft lite ledsna dagar vilket gör ont i mig. Det har nog flera bakomliggande orsaker.
Han är fortfarande ny där.
Vi har precis flyttat vilket också är en stor omställning för honom.
Han var sjuk förra veckan och borta från förskolan alla dagar förutom 1.
Hans "favvofröken" var sjuk förrförra veckan och f.o.m förra veckan har en ordninare fröken semster = mycket vikarier. Han känner ju inte dom och tycker säkert (med all rätt) att det är förvirrande med massa okända vuxna varje dag :(
Sen är ju hela hans vardag uppochner för honom just nu pga av trotsen. Eller ja, det känns ju som den borde vara det med tanke på hur han håller på här hemma.
Han skriker, bråkar, kastar saker (vi har fått lägga undan alla bollar han har) , slår och drar saker på tvn, drar ut alla saker i skåpen (ja vet vi ska sätta på spärrar), pillar i kattmaten, pillar på toaborsten mm mm. Säger vi till honom blir det bara värre och han gör sakerna dubbelt upp.
Det blir som en ond cirkel och jag är så innerligt trött på att säga nej till honom och skälla på honom. Det är så fruktansvärt tråkigt och varje kväll lägger man sig med dåligt samvete över allt bråkande.
Och jag anar att det bara kommer bli värre. Man har ju hört att det värsta trotset är runt 2½, då dom ska göra allt själva. Hjälp!
När jag tittar till honom på kvällarna när han lugnt ligger där och sover fattar jag knappt att den lille plutten kör skiten ur oss om dagarna. Enda stunden om dagen när han är lugn annars är precis efter han sovit middag. Då kan man få sitta och gosa lite med med honom i kanske en kvart eller så. Annars är han konstant igång. Vill aldrig sitta i knät och bara kramas. Han har inte tid med det. Så mycket att göra och så mycket upptäcka misstänker jag ;)
Önskar ju ibland att han var ett lite lugnare barn men va fan...Vilmer är ju Vilmer, han är ju underbar precis som han är.
Får bara tänka att denna tiden går över. Precis som när han hade sin ickesovperiod vid 6 månaders ålder. Då var det jäkligt tufft psykiskt..mest pga all utebliven sömn.
Har den sista tiden jag inte bloggar tagit rätt mycket kort iaf så nu ska jag dela med mig av lite härliga Vilmerkort =)
En av min och Vilmers lediga måndagar
Lyckan var total när han upptäckte grävmaskinerna och brandbilen på Volvomuseet.
Som sagt, behöver jag säga att det var roligt där?!
Plötsligt en dag lekte han med sin docka som annars ligger och skräpar. Blöjan skulle bytas och tänderna skulle borstas :)
Det var inte så illa som det ser ut. Han var bara förbannad över att jag inte hjälpte honom upp på isbanan tillräckligt fort.
Glad kille på en liten lekplats i närheten av oss.
Såhär ser det numera ut i vårt hem. Lilleman vägrar att sova någon annanstans än mellan oss.
Kusin Julia på besök
Momos brillor är vansinnigt roliga.
Väntar på mellis i vårt nya härliga hem. Underbart med eftermiddagssol!! =)
Det nya nu e att klä på sig diverse ytterkläder (med lite hjälp) och säga "häädåå" och gå iväg.
Ju längre tiden går desto mer imponerad och faschinerad blir jag av vår älskade lille pojk =)
Att han med råge har kommit in i trotsåldern kan vi ta lite längre ner i inlägget.
Men det känns som han dagligen gör och säger saker som får oss att säga "Wow, när och hur lärde du dig det där egentligen?" :)
Orden fullkomligen bara sprutar ur munnen på honom nu. Väldigt få tvåordsmeningar fortfarande men vad gör det?! Man förstår ju honom nästan jämt ändå :)
Det största som har hänt sen sist är ju ändå att han har kissat på pottan. Tjoho!
Efter kusin Julia och Calle var här förra fredagen och Julia kissade på Vilmers potta har han blivit besatt av den. Pottan alltså. Tjatat i flera dagar om att "kissssa" och går in till pottan i badrummet. Så där har vi nu spenderat flera timmar tror jag. Haha! Och det är ju på hans vilkor vilket är jättekul.
Nu är det ju inte nödvändigt att han ska börja potttränas men det är så himla kul att han äntligen tycker det är lite kul med pottan och att han faktiskt vet vad man gör där.
Åh...vad retfullt! När Vilmer gör och säger saker tänker jag "det här måste jag skriva i bloggen" och nu när det gått så lång tid sen sist jag skrev har jag redan glömt massa saker.
Det är därför bloggen är så bra och ha. Den är en grym dagbok att backa tillbaka till när det är saker och datum man glömt av.
Må inte vara några livsviktiga framsteg som har hänt som jag glömt av men sådana där små härliga saker som förgyller vardagen.
Förskolan trivs gubben i riktigt bra. Han har denna veckan haft lite ledsna dagar vilket gör ont i mig. Det har nog flera bakomliggande orsaker.
Han är fortfarande ny där.
Vi har precis flyttat vilket också är en stor omställning för honom.
Han var sjuk förra veckan och borta från förskolan alla dagar förutom 1.
Hans "favvofröken" var sjuk förrförra veckan och f.o.m förra veckan har en ordninare fröken semster = mycket vikarier. Han känner ju inte dom och tycker säkert (med all rätt) att det är förvirrande med massa okända vuxna varje dag :(
Sen är ju hela hans vardag uppochner för honom just nu pga av trotsen. Eller ja, det känns ju som den borde vara det med tanke på hur han håller på här hemma.
Han skriker, bråkar, kastar saker (vi har fått lägga undan alla bollar han har) , slår och drar saker på tvn, drar ut alla saker i skåpen (ja vet vi ska sätta på spärrar), pillar i kattmaten, pillar på toaborsten mm mm. Säger vi till honom blir det bara värre och han gör sakerna dubbelt upp.
Det blir som en ond cirkel och jag är så innerligt trött på att säga nej till honom och skälla på honom. Det är så fruktansvärt tråkigt och varje kväll lägger man sig med dåligt samvete över allt bråkande.
Och jag anar att det bara kommer bli värre. Man har ju hört att det värsta trotset är runt 2½, då dom ska göra allt själva. Hjälp!
När jag tittar till honom på kvällarna när han lugnt ligger där och sover fattar jag knappt att den lille plutten kör skiten ur oss om dagarna. Enda stunden om dagen när han är lugn annars är precis efter han sovit middag. Då kan man få sitta och gosa lite med med honom i kanske en kvart eller så. Annars är han konstant igång. Vill aldrig sitta i knät och bara kramas. Han har inte tid med det. Så mycket att göra och så mycket upptäcka misstänker jag ;)
Önskar ju ibland att han var ett lite lugnare barn men va fan...Vilmer är ju Vilmer, han är ju underbar precis som han är.
Får bara tänka att denna tiden går över. Precis som när han hade sin ickesovperiod vid 6 månaders ålder. Då var det jäkligt tufft psykiskt..mest pga all utebliven sömn.
Har den sista tiden jag inte bloggar tagit rätt mycket kort iaf så nu ska jag dela med mig av lite härliga Vilmerkort =)
En av min och Vilmers lediga måndagar
Lyckan var total när han upptäckte grävmaskinerna och brandbilen på Volvomuseet.
Som sagt, behöver jag säga att det var roligt där?!
Plötsligt en dag lekte han med sin docka som annars ligger och skräpar. Blöjan skulle bytas och tänderna skulle borstas :)
Det var inte så illa som det ser ut. Han var bara förbannad över att jag inte hjälpte honom upp på isbanan tillräckligt fort.
Glad kille på en liten lekplats i närheten av oss.
Såhär ser det numera ut i vårt hem. Lilleman vägrar att sova någon annanstans än mellan oss.
Kusin Julia på besök
Momos brillor är vansinnigt roliga.
Väntar på mellis i vårt nya härliga hem. Underbart med eftermiddagssol!! =)
Det nya nu e att klä på sig diverse ytterkläder (med lite hjälp) och säga "häädåå" och gå iväg.
Kommentarer
Postat av: Elin
Det är så roligt att läsa om Vilmer, för så mycket stämmer in på Noel. Han har också mycket trots nu..blir mycket "NEJ, Inte! sssssluta" osv. här! För ett tag sen så tog han också fram sina dockor och lekte. De skulle sova, åka vagn osv. :)
Vad härlig lägenheten ser ut! Hoppas att flytten gick bra och att ni trivs!!
Vore kul att ses snart. Är du bara ledig måndagar? Jag är ledig onsdagar.. och helger förstås! :)
Kram Elin
Postat av: Jennie
Malin! Så kul att du är tillbaka vid tangenterna!
Grattis till nya lyan, det ser ju fräscht och fint ut. Förstår att ni vill göra om lite på väggar och så...man har ju aldrig samma smak som den som bodde tidigare. Är det en trea eller fyra?
Kram Jennie
Postat av: Jennie
Hej Malin! Var blir du av? Fullt upp med nya lyan?
Jag saknar dina inlägg:)
Kram Jennie
Trackback
